- GLÖM ALDRIG MÄNNISKAN PÅ ANDRA SIDAN!
- I'm ashamed!
Ja det är sant, jag skäms. Jag skäms för jag lever i ett matriellt land, där endast status gör dig till människa, ett land där vi är så giriga att vi alltid ser ner på andra och oavsett hur rika vi än är så ger vi inte den som behöver. Jag skäms för att jag i mitt liv brytt mig om hur min mobil ser ut och hur många applikationer den har. Jag skäms för att jag sitter och skriver på min egen mini-pc. Jag skäms för att varje person i min familj och i mitt grannskap och i hela min skola har en egen mini-pc men trots detta tillägnar vi alla minst 2-3 timmar varje dag på att klaga över det "förbannade" liv som vi har.
Vet ni vad som är pinsamt med allt detta? Att vissa i en annan plats i världen kanske inte ens kan inbilla sig att hålla i allt detta. Att en person som inte har något alls kvar att leva för säger AlhamduliAllah (Tack gode Gud) men vi som har allt vi frågar varför vi inte fått mer. Vi lever i en upp- och nedvänd värld. En värd där vi kategoriserar vartenda jävla människa, vi sätter varandra i fack och behandlar varandra utifrån dessa falska och helt grundlösa kategoriseringar.
Vi är lättlurade och lättmanipulerade och tror på allt vi hör och ser på tv och radio. Vi styrs av medians slutsatser som ofta bara skrivs för att pengar ska rulla in och på vems bekostnad? Jo, våra medmänniskors! Slutsatser som dem kommer fram till genom att trycka ner andra människor och ljuga om deras värderingar och livsstil och detta gör dem med ett enda mål, att få bäst tittarsiffror, flest läsare etc etc. Det jag verkligen inte förstår är hur man kan sova om natten när man inte värderar andra människor precis som man värderar sig själv. Jag förstår inte hur alla stormakter i denna världen med deras mäktiga kostymnissar kan sitta tysta och se på alla sjuka krig och orättvisor och inte göra ett skit. Men när dem förlorar kontrollen över länder som Irak och Iran så säger dem att dem är terrorister och går till attack.
Okey en människa kan inte göra ALLT men en människa kan göra NÅGOT och för många som inte alls har det bra är NÅGOT väldigt betydelsefullt. Så varför sitter vi i våra bekväma soffor och tittar på reklamer om "bli en fadder" och tänker "det är så synd, titta vad mager, gud vad hemskt". Och en kort stund därefter sitter vi bokstavligt talat och skrattar åt en komedi, vi går ut och handlar billdiga kläder gjorda av extremt underbetalda och rättslösa människor från andra sidan världen.
Om jag ska vara ärlig har vi blivit som djur, äta eller ätas. Några av oss ser fortfarande med verklighetens ögon men dem flesta blundar och lever i en fantasivärld, tills den dagen ni sätter på tv:n och hör att en tsunami drabbat Thailand och 200 svenskar omkommit OCH då hoppar ni alla upp från soffan och säger vafan gör dem ingenting, varför varnade dem inte för naturkatastrofen, hur kan vi i en så utvecklad värld inte veta om en tsunami skakomma eller ej. Men det värsta är att ni ständigt tänker på dem 200 svenskarna, men resterande tusentals människor som dött dem är inte ens värda en tanke.
JAG SKÄMS Å MÄNNISKANS VÄGNAR - VAKNA UPP - STÄLL ER UPP - AGERA - PROTESTERA
låt inte orättvisan segra!!! En för alla - alla för en!
Ja det är sant, jag skäms. Jag skäms för jag lever i ett matriellt land, där endast status gör dig till människa, ett land där vi är så giriga att vi alltid ser ner på andra och oavsett hur rika vi än är så ger vi inte den som behöver. Jag skäms för att jag i mitt liv brytt mig om hur min mobil ser ut och hur många applikationer den har. Jag skäms för att jag sitter och skriver på min egen mini-pc. Jag skäms för att varje person i min familj och i mitt grannskap och i hela min skola har en egen mini-pc men trots detta tillägnar vi alla minst 2-3 timmar varje dag på att klaga över det "förbannade" liv som vi har.
Vet ni vad som är pinsamt med allt detta? Att vissa i en annan plats i världen kanske inte ens kan inbilla sig att hålla i allt detta. Att en person som inte har något alls kvar att leva för säger AlhamduliAllah (Tack gode Gud) men vi som har allt vi frågar varför vi inte fått mer. Vi lever i en upp- och nedvänd värld. En värd där vi kategoriserar vartenda jävla människa, vi sätter varandra i fack och behandlar varandra utifrån dessa falska och helt grundlösa kategoriseringar.
Vi är lättlurade och lättmanipulerade och tror på allt vi hör och ser på tv och radio. Vi styrs av medians slutsatser som ofta bara skrivs för att pengar ska rulla in och på vems bekostnad? Jo, våra medmänniskors! Slutsatser som dem kommer fram till genom att trycka ner andra människor och ljuga om deras värderingar och livsstil och detta gör dem med ett enda mål, att få bäst tittarsiffror, flest läsare etc etc. Det jag verkligen inte förstår är hur man kan sova om natten när man inte värderar andra människor precis som man värderar sig själv. Jag förstår inte hur alla stormakter i denna världen med deras mäktiga kostymnissar kan sitta tysta och se på alla sjuka krig och orättvisor och inte göra ett skit. Men när dem förlorar kontrollen över länder som Irak och Iran så säger dem att dem är terrorister och går till attack.
Okey en människa kan inte göra ALLT men en människa kan göra NÅGOT och för många som inte alls har det bra är NÅGOT väldigt betydelsefullt. Så varför sitter vi i våra bekväma soffor och tittar på reklamer om "bli en fadder" och tänker "det är så synd, titta vad mager, gud vad hemskt". Och en kort stund därefter sitter vi bokstavligt talat och skrattar åt en komedi, vi går ut och handlar billdiga kläder gjorda av extremt underbetalda och rättslösa människor från andra sidan världen.
Om jag ska vara ärlig har vi blivit som djur, äta eller ätas. Några av oss ser fortfarande med verklighetens ögon men dem flesta blundar och lever i en fantasivärld, tills den dagen ni sätter på tv:n och hör att en tsunami drabbat Thailand och 200 svenskar omkommit OCH då hoppar ni alla upp från soffan och säger vafan gör dem ingenting, varför varnade dem inte för naturkatastrofen, hur kan vi i en så utvecklad värld inte veta om en tsunami skakomma eller ej. Men det värsta är att ni ständigt tänker på dem 200 svenskarna, men resterande tusentals människor som dött dem är inte ens värda en tanke.
JAG SKÄMS Å MÄNNISKANS VÄGNAR - VAKNA UPP - STÄLL ER UPP - AGERA - PROTESTERA
låt inte orättvisan segra!!! En för alla - alla för en!
Kommentarer
Trackback