- Summertime, I miss it !

Varje dag är en ny dag, men om 100 dagar är det "once in a lifetime", jo för då tar jag och mina änglar studenten! Men idag vill jag inte skriva om det positiva utan det negativa med att vi tar studenten.
Första året på gymnasiet gick jag i den perfekta klassen. Vi kom inte alla överrens, men vi var alla en "del" av klassen. Vi hade alla en plats och det var det som var det underbara med vår klass. "Blatteligan" bestod av: Mig, Maria, Tannus, Shaki, Abbe, Jessica, Emma, Debbie, Nicole, Dennis och Isabella. Enligt mig var det vi som var klassens "stjärnor". Vi ägde rummet när vi gick in i det. Spelar ingen roll om det var i media eller något annat klassrum. Alla stunder gör mig glad att tänka på. Så många minnen som får mig att skratta och gråta samtidigt. Det var bästa tiderna och kommer förmodligen alltid vara det. Andra året splittrades vår klass på grund av att man valde olika inriktningar och andra gick om ettan. I början var det pest, jag hatade det. Förstod inte varför vi var tvungna att splittras, det var ju fan den bästa klassen. Men tids nog förstod jag att det var bättre för oss alla haha, vi var en underbar klass för att vi visste hur man skulle irritera andra, underhålla varandra och skratta ihjäl sig. Men vi behövde komma ifrån varandra för att det skulle funka. Plötsligt efter ett par veckor insåg jag att jag hittat rätt. Jag och Debbie började Expo och Liza, Tannus & Maria började Graf. men det stoppade inte oss från att bli ett team. Och jag är så lycklig att ha er vid min sida. Varje dag är en ny dag, ny upplevelse, ett nytt minne. Jag älskar att vara i ert sällskap, älskar att bara sitta och prata med er, jag känner mig trygg, känner mig älskad. 2år, två lång, korta, svåra, lätta, tråkiga, roliga år. TVÅ FUCKING GALNA ÅR. Som lärt mig mer än bara om utbildning. Och det är inte lärarna som har lärt mig mest det är ni. Ni har lärt mig vad vänskap är, vad kärlek är.
Jag kan minnas bråk och tjafs som vi haft, jag minns saker som vi sagt, saker som vi gjort, ibland dåliga ibland bra. Men jag minns aldrig att vi glömt varandra eller släppt taget helt. Ordet kärlek påminner om er, omtänksamhet och trohet, vänskap och styrka, skratt och tårar. Ni är minnet som alltid kommer få mig att skratta och gråta. Jag vill inte vakna och behöva tänka Gud vad jag saknar dem, Gud vad jag behöver dem. Jag vill alltid vakna och känna att idag "är en ny dag", idag träffar jag dem igen. Men tiden är snart inne för oss att skiljas, alla tar sin väg, alla förändras och alting ändras. Det kommer aldrig kännas rätt att glömma er, det kommer aldrig vara bra om minnet inte finns kvar. Och ett löfte från mig till er tjejer är att jag alltid ska minnas att komma ihåg er.
Tjejer jag har er att tacka för den människa jag blivit, jag har er att älska för den tröst jag fått. Kärleken ni givit är allt jag kunnat önska mig. Vänskapen vi byggt upp är den som aldrig krossas och jag kan svära på att ingen av oss någonsin släpper taget och glömmer. Ingen av oss kommer någonsin att glömma våra SKRATT!


Mariam - practise what you preach -:-